När man gemensamt testar råvaror eller dryck tillsammans oavsett om det blir över webben eller tillsammans på en fysisk plats så brukar jag lägga upp dem efter samma modell som vi utvecklat vid ansökningarna till Skyddade beteckningar. Man får absolut anpassa modellen efter vilken produkt det är man ska prova. Det är stor skillnad på att bedöma Vänerlöjrom eller Värmländskt Skrädmjöl.

Men kan man hitta en modell som många produkter kan testas genom och kunna jämföras med varandra så är det lättare att förstå varje produkts unicitet både vad det gäller smak, konsistens och eventuellt flera parametrar. Samtidigt kan du som åhörare har din egen dokumentation med dig från föreläsningen.

Varför ska man göra detta?

Det går bra att göra det bara för att det är kul och att man är intresserad.

Men det kan också vara en producent, grossist, handlare eller uppköpare som behöver lära känna en produkt bättre, och i förlängningen av detta kunna presentera produkten på ett djupare sätt.

Det kan också vara en modell för att få ett gediget underlag för att arbeta med mat och dryck i kombination.

Jag har också använt metoden för att sätta en smakprofil på en plats, område eller destination. Inte Smaka på …… utan så smakar ……..

Anledningarna kan vara många fler än dessa, men en sak är säker att sensoriska föreläsningar brukar ge deltagarna många nya och djupare kunskaper i ämnet. Detta ser man ofta konkreta resultat av när man lite senare träffar deltagarna i sina erbjudanden och produkter.

I detta arbete är det faktiskt en enorm tillgång att jag är en supertaster / supersmakare. Det innebär att jag ofta känner lite mer smaker än genomsnittspersonen. Det är framför alla bittra och beska smaker som en supertaster känner bredare och djupare. Kort och gott mina smaklökar har en högre känslighet för beska.